allt skulle bli så bra, så bra som det bara går, ja, nästan perfekt. Jag litade på dina ögon, din hand som tog det den ville ha. Jag litade och glömde av alla historiska svar och intuitioner. Smekande ord som skalats av en baksida av en bok. Ord som var fulla och tomhetslöften av förljugna illusioner. Det var just sådant som tilltalade mig i kärleken. Kärleken till dig som formats av förljugenhet och inbillade handlingar och viljor i mig. Jag vill lita, känna och tro. Jag vill lita, känna, och tro men återblickar och resuméer säger andra saker som jag fullständigt blundar och vägra inse. Jag vill lita känna och tro så jag inbillar mig att du är det som du utger dig för att vara, inbillar mig att mina fantastiska tankar om dig är det som är sanningen. Jag vill inte ha fel, därför låter jag dig köra över, trampa och förljuga mig helt. Vem är det jag lurar? Jo, egentligen gör jag dig en otjänst. Men för att skydda min värld, min fantasi om dig, så låter jag mina tankar om det perfekta i dig. Det perfekta hos dig, får bo hos mig. Jo, jag vet, jag vet men orkar inte ta in verklighetstankarna nu, låt mig få bo i perfektheten. Låt mig få vara här en liten stund till.
Malixskrivpuff's Blog 