Utmaning 2010:188 – 8 juli Skriv om något storslaget.


25  stycken gjorda men jag vill ha mer, 25 till från lite här och där. Men jag vill ändå ha mer, köper från Rom, Paris, men vad hjälper det? Ännu en, en från dödszonen, svart är min färg.

Svart är vad jag behöver, svart!

Men jag bryr min inte, behöver det för att vara levande, väntar, väntar för att hålla mig levande. Två miljoner men vad hjälper det? När jag vill ha mer, vill ha mera.
Just då just nu är min svarta färg svart. Mörk, den klär mina storslagna tankar, om att äga mig i ett större väsen.  Svart, 25 till men behöver ändå mer. Två tusen till men saknar just det. Tretusen till men gå ändå…….

Annonser

Utmaning 2010:186 – 6 juli Skriv om något simpelt.


simpelt sa du och gick. Simpelt, som om det var en rättighet bara för dig! Simpelt, jo du skriv upp det, ta ner det, låt det stå var du vill! För mig betyder det mera, Jag vill ha mer! Enkelt, jo du enkelt som om att leva skulle vara enkelt. Att andas är mera än jag klarar av just nu. Livskrafter är kolosser som inte flyter i mig, tröghet, sörjande takter av gnislande stråkar i klagande ånger. Då står du och säger simpelt. Simpelt ett hån, ett slag i ansiktet, ett döds skri i öknen. Jag ser din enkelhet, sörjer för din livseld, den elden gav jag dig för att du skulle brinna. Men du, flammor blir det av torra fina vedträn, björken ska gnistra fint i elden, den kol du använder ger din själ en svärta som inte är vacker, björkens aska är vit, vacker och en näring för det som lever i jordens mylla. Som om livet är simpelt, mitt liv är mitt liv. Det lever jag i tacksamhet. Min ask är en ask med livskrafter som inte får sparas på, men det rinner ut av dina ord i simpelt. Mitt liv är mera värdefullt, Mitt liv lever jag utan simpelheter därför såg jag dig gå. Jag stoppade dig inte, ta du den simpla vägen igen. Min vän, jag vänder åt vänster står i korsningen och lyssnar på vindens ord som hjälper mig välja. Vinden använder sig inte av simpelt.

Konst är inte älskat av alla!

Utmaning 2010:138 – 18 maj Skriv om en dagsnyhet (kolla dagens nyheter) ur en 9-årings perspektiv.


Under sina  13 år som den falska piloten, då han flög passagerare över hela Världen. det flygcertifikat som han  använde sig av var ett falskt intyg, som han genom att använda en kopiator till förskaffade sig. Då för nio år sen fick han böta 2000 euro. En bok skrev han, men världen visade honom att författare var inte ett yrke som var hans. Sälj floppen med boken gav honom blodad tand. Han satte sig på skolbänken och återigen försökte sig på att bli pilot.  Denna gång behöver han inte använda kopiatorn, för att få tillstånd får att köra  passagerare.  Idag ser han tillbaka på hur det var då ,och vad som är nu, han kommentar idag är att: Det hade räckt med en kopiator för jag flyger inte bättre idag än jag  gjorde då.  En rak ryggade och stiligt klädd herre som nu slipper vara rädd för att bli på kommen, går ut till Gaten. Idag blir det  Amsterdam, var han är imorgon  vet inte jag . Vi får hoppas att han vet det…………..

Utmaning 2010:98 – 8 april Skriv om något efterlängtat.


Gudarna ska veta att jag vill, jag vill, jag vill Jag vill!!

Nu har det snurrat och snurrat, länge nog. Vissa sitter och spyr ut att jag väljer snurrandet.Nej! och åter Nej! Jag väljer inte det!!!!

Att natt efter natt välja vakenheten är att klä av sig naken på offentligplats, Jag är avskalad, bar men inte underbar.

Nu är det bara tröttheten kvar, ett andetag, ett steg framåt utan att vinga som full. Morsans man knullade sönder mina inre organ, sen slängd hon ut mig. För att döva den fysiska smärtan, var amfetaminet bra, tillsammans med stillnock hjälpte det mig att förtränga sveket. Visst de dyker upp ibland men då hjälper det men en fylla eller ett litet underverk av vita substanser. Jag fryser, kylan kommer från insidan och ut. Jag önskar det vore tvärtom att kylan kom från ut sidan och in. Nej lugn och ro, är min önskan lugn och ro gratis, helt utan att jag måste göra något, den lugn och ron, den är det jag vill åt.

Utmaning 342 – 8 december Skriv om attityd.


Situationen kräver en viss uppsyn, lite annorlunda emot det du brukar vara, skala bort lite av den stela blick. Le mera, le med ögonen, det gör dig vackrare. Låt håret hänga fritt, var inte rädd för att inte visa din profil. Du skulle bli så mycket mänskligare, mera genuin och fantastisk. Det dina rynkar kring ögonen gör dig vackrare, ditt bubblande skratt är härligt. Skratta från magen, skratta i dig. Ditt verkliga skratt är så vackert härligt och underbart. Den attityd den roll du har där ute, den behövs inte nu. Vila dig en stund, skala bort maskerna och vifta på tårna. Njut av att klockan tickar,njut av värmen inom dig. Alla attityder och krav kan ta semester en stund nu, behöver du bara vara du….

Utmaning 340 – 6 december Skriv om att övervaka.


fortsättning från gårdagen.

Vid torget stannade han till, kände sig smutsig, tänk om Sofia skulle krama honom. Blev orolig och  fundersam på hur han skulle bli lite renare på kroppen.Bakom taxistationen så fanns allmänntoaletter idag slank han in på en damtoalett.  Tvålade in sitt ansiktet med  massor av löddrande tvål, händerna tog av jackan, så han även kunde vaska sig under armarna.  Torkade sig med pappershanddukarna vilka var de enda som fanns att tillgå.  Efter sin tvätt kände han  sig fräschare. Promenaden till Sofia, var en promenad i lätthet. Tankarna som bodde inom han gjorde stegen bestämda. Utan för dörren till sitt forna hem, stannade han till. Tänk om ingen var hemma, tänk om Sofias mamma blev arg. Tankarna började bli många ganska snabbt, efter de två första tankarna. För att inte vända om utan  att göra det han skulle, ringde han på i samma tanke som  han fick försig att hans före detta fru kanske  hade  hittat någon ny. Signalen  var jäll, väntan efter var en halsgropsväntan.

Han hörde stegen innanför dörren, Låset vreds om och dörren öppnades. Hans föredetta fru som ännu i dag var den mest underbaraste kvinnan tittade på honom. tystnad uppstod.

– hmmm, jo jag hade tänkt att jag liksom skulle överlämna en present till sofia det är ju hennes födelse dag,  sa han lite osäkert.

– Jo, vad roligt men du,  hon fyller inte år vart annat år eller var tredje, och du gör henne ledsen nästa gång. Vill egentligen inte släppa in dig för vem vet vad  du nästa gång kommer att ställa till med. Är du nykter? frågade hans fru.

– Jag ska vara ärlig, en öl drack jag förut för att våga mig hit. sa han tystare och genast kände han oron att inte bli insläppt.

– Mamma vem ringde på  vad gör du för något? Hörde han sin lilla sofia, säga i bakgrunden.

– det är din pappa han vill gratta dig.

Sofia syntes i bakgrunden hennes ljusa hår hade blivit längre och hennes ögon var täkt med svart maskara.

Sofias  likhet till sin far skymtades bara flickan var mera lik sin mamma.  Ett sting av ångest ramla över honom, tanken om  att han söpit bort dem som han verkligen älskade och brydde sig om blev så tydlig just i detta ögonblick. Hans föredetta frus underbara ögon som ibland då de var gifta  gjorde så fruktansvärt ont då hon sett på honom. Han älskade verkligen den kvinnan, men den tiden var över och förbi långt  tillbaka i historian. Nu var  Veckobidraget det viktigaste  för att kunna täcka och slippa stå ut med skammen, en flaska renat hade blivit  viktigare än  hans dotter.

– Jasså, det  är fylltratten  som kommit, är du här för att låna pengar som jag fått i present? sa  Sofia men en gäll röst.

-Nej, han harklade sig, jag  har köpt en present  till dig, men jag glömde av present pappret forsatte han.

Sofias ord hade skadat hans styrka, glädjen över att ha en present med sig,  gick sönder av hans lögn om present pappret och köpet. Han var verkligen en lögnare, ljuga för sitt eget barn, hans underverk på  denna jord.hur kunde han?

Med darrande händer och en strupe som skrek av törst, räckte han över plastpåsen till sin dotter. Här den är till dig  hoppas du gillar den,sa han samtidigt som han allra mest önskade sig en krm och glittrande ögon av sin dotter. …………

Utmaning 335 – 1 december Skriv om att öppna en lucka.


stirrandes på skärmen. Rädslan griper tag i mig vill jag det här? Nej inte  nu inte alls faktiskt.  Vart ska dagen föra mig till vilken av alla luckor ska ramla fram i dag, vem väljer vem ser vem bestämmer? Bestämmer jag? Vill jag det, nej har jag rättigheten att kränka andra har andra kränkningar i rättigheter av mig. Vem är jag, vilken lucka är min lucka? Förmodligen finns det flera men inte  till alla. Funderar och tänker vänder och vänder om. Kommer jag till slutsatser idag?  vem i så fall är det mina eller  är de formade av mig men utifrån andras uppfattningar och etiska eller moraliska förhållningar som gör min inskränkt. Är jag inskränkt?  Vem bestämmer det? Gör jag det ?