idag gav jag våra små chilisar lite extra kärlek. Eller kanske är det inte kärlek utan mera omvårdnad. Maken står för den där dagliga vården av våra små, han vattnar, tittar till och har koll.
Jag kollar i och för sig på våra små skönheter dagligen, men det där som att vattna glömmer jag av. Jag kan se att: oj den där den behöver vatten, men efter det är det något som händer, kan till och med ta med mig vattenkannan till köket. Men sedan brister det på något sätt, telefonen ringer, disktrasan behöver tvättas eller oj kanske ska städa skåpet eller sånt dumt. Var på jag liksom glömmer av det där vattnet. Sedan kommer maken hem och ger dom vatten så de överlever de små.
Idag blev det den där lilla extra omvårdnaden av de små. Tog bort fula blad, flyttade runt de små så ljuset kommer på alla skönheter. Torkade rent bordet…
Visa originalinlägg 144 fler ord